En trestegsraket innehåller tre separata bränsleenheter som fälls av vartefter bränslet tar slut på väg ut i rymden. För mig som författare blir farkosten en metafor för hur man kan disponera text och bild i en fackbok.


Men låt oss börja på jorden. Tidigt såg jag mig själv som en bildmänniska. I skolan blev ämnet teckning en skön fristad från allehanda ointressanta ämnen. Och detta förhållningssätt bet sig fast under lång tid och gagnade inte direkt studierna som helhet. Däremot upplevde jag det som en självklarhet att efter gymnasiet välja konstvetenskap som dominerande del i en fil kand-examen. Jag adderade litteraturvetenskap samt pedagogik.


Efter examen vid Stockholms universitet sökte jag till Grafiska Institutet där jag, i egenskap av akademikerelev, läste två läsår på två terminer och examinerades 1971. GI:s utbildning syftade till olika yrkesroller inom förlags- och informationsbranschen.


Med två examensintyg på fickan sökte jag arbete bland bokförlagen. Jag blev väl mottagen av förläggarna och de imponerades av min utbildning. Någon anställning blev det dock inte.


Men en starkt växande verksamhet ropade efter kompetenta medarbetare. Och plötsligt kunde jag välja och vraka mellan tre erbjudanden. Lika plötsligt kunde jag skriva Art director på visitkortet och bildmänniskan hade hittat hem i en icke förväntad bransch, reklam. Spännande.


För att nu försöka skynda på detta narrativ avslöjas att jag under året 1991 fann att jag hade gett vad jag hade att ge i strategi, idéarbete, skisser, kundmöten, bild, form, film och färg på en reklambyrå. Jag hade börjat att undervisa, bland annat på min gamla skola Grafiska institutet och fann mig väl tillrätta. Rektorn på Berghs School of Communication ringde och det dröjde inte länge innan universiteten knackade på. Bildmänniskan utbildade i bild.


Och snart kom erbjudande om att skriva böcker. Det började för mig som det säkert har gjort för de flesta fackboksförfattare. En kursadministratör som engagerat mig frågar om jag skrivit något om det jag föreläser i. Mitt svar blir jakande och jag samlar ihop några anteckningar till ett A4-ark. En prefekt på ett universitet ställer samma fråga och jag svarar att jag har skrivit ett litet kompendium. Och med tiden är jag redo för att skriva böcker.


Först hörde Liber i Malmö av sig och ville ha med mig i en produktionsgrupp vars uppgift var att fylla det nystartade Medieprogrammet på gymnasiet med läromedel. Carlsson bokförlag i Stockholm blev anhalt nummer två och nu handlade det om fackböcker och först ut var Effektiv visuell kommunikation. Men inte nog med det, London calling. Nåja, det var vi, min hustru Lena och jag som med hjälp av en graphic designer på Financial Times, John Bradley, lyckades få till ett kontrakt för en engelsk utgåva av EVK. Förlaget var det ytterst ansedda Laurence King Publishing i London. Stenen var i rullning på engelska, men snart också på spanska, portugisiska, polska, ungerska, tjeckiska, lettiska, albanska och kinesiska. Bildmänniskan blev en ord- och bildmänniska.


Hur gick det då med trestegsraketen? Tack bra! En förlagsredaktör på Liber, Ulf Sonander, ägnade en hel helg åt mig och mitt skrivande. Förlaget och redaktören fann mitt manus till den första boken (riktad till eleverna på Medieprogrammet) rikt och intressant men språket måste tuktas och strukturen förbättras. Dessutom krävdes en bättre pedagogisk teknik. Och här kommer raketen i tre delar in. Rådet och uppmaningen från förlagsredaktören lydde så här:


Teori

Presentera en teori, exempelvis att en bildbetraktare lättare tar till sig ett fotografi om något dominerar i det.


Tillämpning

Välj ett fotografi med ett dominant element. Påvisa, beskriv och analysera den ökade kommunikativa effekten.


Exempel

Återge bildexempel som visar hur tillämpningen kan ske och hur ett fotografi kan matcha teorin.


Teori, tillämpning, exempel. Svårare än så är det inte.



Här följer en förteckning över mina böcker. Klicka på länkarna eller gå till kapitlet Böckerna för en djupare presentation.


Effektiv visuell kommunikation.

En övergripande fackbok om att kommunicera visuellt med hjälp av texter, bilder, filmer, former och färger i nyhetsförmedling och reklam.


Essentials of Visual Communication.

En till engelska översatt version av Effektiv visuell kommunikation. Finns på ytterligare åtta utländska språk. Finns dessutom som e-bok (engelska) och kan beställas i kapitlet Böckerna).


Reklam strategiskt och kreativt.

En fackbok speciellt inriktad på att kommunicera reklambudskap visuellt och verbalt.


Bild & Budskap.

Ett triangeldrama mellan bildbeställare, fotograf/filmare och betraktare. Dramat utspelas i nyheternas och de kommersiella budskapens värld.


Samspel text bild.

Om hur man får till stånd ett lockande och effektivt samspel mellan text och bild i medierna omkring oss.


Tala om bilder.

Denna bok bygger på filminspelade diskussioner om fotografiers tekniska och kommunikativa styrkor.


Grafisk kommunikation.

Min debutbok, still going strong! Ett läromedel för gymnasister och studerande på folkhögskolor samt vuxenutbildningar.


Journalistik, reklam och information.

Ett läromedel för gymnasier och vuxenutbildningar med teoretiskt och praktiskt innehåll.


Titta!

En populärfackbok om de visuella budskapen och om frågor som folk i allmänhet vill ha svar på men inte vågar ställa.


Jag får ofta höra att mina böcker är personligt skrivna och fyllda av entusiasmerande engagemang. Det gläder mig mycket.


Men hur hittar man den vitala spänsten och hur behåller man den? Bra fråga. Svaren cirklar nästan alltid kring läsning. Den som skriver måste läsa, ofta och mycket. Där har vi grunden. Sedan finns skäl att utbilda sig och att fortbilda sig. Gå kurser, delta i studiecirklar. Många skaffar sig både kunskap och inspiration genom att ge sig hän i olika och nya verksamheter, läser filmvetenskap på universitetet, lär sig att segla eller finner att kreativt flow infinner sig främst vid svettiga kroppsaktiviteter. Input från nya områden befrämjar definitivt utveckling.


Vill du diskutera böcker? Ring eller mejla mig


Med hälsningar


Bo Bergström




PS

Bildmänniskan i mig driver mig till att ställa ut mina alster på gallerier eller i andra lokaler som står till buds.


Tidigare innehöll, som brukligt, mina målningar främst former och färger i mer eller mindre abstrakta utföranden. Det var som om jag förbjudit mig själv att väva in ord och meningar i dem. Detta samspel mellan text och bild tycktes höra till min yrkesroll som art director och inte till en fri konstnär.


Men under senare år har jag ”förlöst” mig själv genom att ”tillåta” både det verbala och det visuella i mina verk. Vilken skön känsla! Kanske beror detta på att jag i allt högre grad använder mig av fotobaserat material och att jag i denna förändring upplever förekomsten av de två språken som relevant. Nedan återges några verk från utställningen i november 2016 i Stockholm. Och de kräver väl inte någon djupare presentation. Inte heller kan väl någon tveka om att bildmänniskan fick hjälp från ett visst (och kärt) håll.