En trestegsraket innehåller tre separata bränsleenheter som fälls av vartefter bränslet tar slut på väg ut i rymden. För mig som författare blir farkosten en metafor för hur man kan disponera text och bild i en fackbok.
Men låt oss börja på jorden. Tidigt såg jag mig själv som en bildmänniska. I skolan blev ämnet teckning en skön fristad från allehanda ointressanta ämnen. Och detta förhållningssätt bet sig fast under lång tid och gagnade inte direkt studierna som helhet. Däremot upplevde jag det som en självklarhet att efter gymnasiet välja konstvetenskap som dominerande del i en fil kand-examen. Jag adderade litteraturvetenskap samt pedagogik.
Efter examen vid Stockholms universitet sökte jag till Grafiska Institutet där jag, i egenskap av akademikerelev, läste två läsår på två terminer och examinerades 1971. GI:s utbildning syftade till olika yrkesroller inom förlags- och informationsbranschen.
Med två examensintyg på fickan sökte jag arbete bland bokförlagen. Jag blev väl mottagen av förläggarna och de imponerades av min utbildning. Någon anställning blev det dock inte.
Men en starkt växande verksamhet ropade efter kompetenta medarbetare. Och plötsligt kunde jag välja och vraka mellan tre erbjudanden. Lika plötsligt kunde jag skriva Art director på visitkortet och bildmänniskan hade hittat hem i en icke förväntad bransch, reklam. Spännande.
För att nu försöka skynda på detta narrativ avslöjas att jag under året 1991 fann att jag hade gett vad jag hade att ge i strategi, idéarbete, skisser, kundmöten, bild, form, film och färg på en reklambyrå. Jag hade börjat att undervisa, bland annat på min gamla skola Grafiska institutet och fann mig väl tillrätta. Rektorn på Berghs School of Communication ringde och det dröjde inte länge innan universiteten knackade på. Bildmänniskan utbildade i bild.
Och snart kom erbjudande om att skriva böcker. Det började för mig som det säkert har gjort för de flesta fackboksförfattare. En kursadministratör som engagerat mig frågar om jag skrivit något om det jag föreläser i. Mitt svar blir jakande och jag samlar ihop några anteckningar till ett A4-ark. En prefekt på ett universitet ställer samma fråga och jag svarar att jag har skrivit ett litet kompendium. Och med tiden är jag redo för att skriva böcker.
Först hörde Liber i Malmö av sig och ville ha med mig i en produktionsgrupp vars uppgift var att fylla det nystartade Medieprogrammet på gymnasiet med läromedel. Resultatet blev Grafisk kommunikation. Carlsson bokförlag i Stockholm blev anhalt nummer två och nu handlade det om fackböcker och först ut var Effektiv visuell kommunikation. En utveckling av läromedlet. Men inte nog med det, London calling. Nåja, det var vi, min hustru Lena och jag som med hjälp av en graphic designer på Financial Times, John Bradley, lyckades få till ett kontrakt för en engelsk utgåva av EVK. Förlaget var det ytterst ansedda Laurence King Publishing. Stenen var i rullning på engelska, men snart också på spanska, portugisiska, polska, ungerska, tjeckiska, lettiska, albanska och kinesiska. Bildmänniskan blev en ord- och bildmänniska.
Hur gick det då med trestegsraketen? Tack bra! En förlagsredaktör på Liber, Ulf Sonander, ägnade en hel helg åt mig och mitt skrivande. Förlaget och redaktören fann mitt manus till den första boken (riktad till eleverna på Medieprogrammet) rikt och intressant men språket måste tuktas och strukturen förbättras. Dessutom krävdes en bättre pedagogisk teknik. Och här kommer raketen i tre delar in. Rådet och uppmaningen från förlagsredaktören lydde så här:
Teori
Presentera en teori, exempelvis att en bildbetraktare lättare tar till sig ett fotografi om något dominerar i det.
Tillämpning
Välj ett fotografi med ett dominant element. Påvisa, beskriv och analysera den ökade kommunikativa effekten.
Exempel
Återge bildexempel som visar hur tillämpningen kan ske och hur ett fotografi kan matcha teorin.
Teori, tillämpning, exempel. Svårare än så var det inte.
Visuell kommunikation
De budskap vi nås av i medierna omkring oss påminner faktiskt om illustrationen ovan. Den visar en explosion, som med kraft och förhoppningsvis okuvlig riktning erbjuder en artikelserie åt en tidningsläsare eller en finurlig framtoning för en produkt på en Facebook-sida.
Det gemensamma är explosionens beskaffenhet. En sådan frigör energi och ger upphov till en tryckvåg ungefär som en fotbolls kraft mot mål.
Ett mål finns och det måste tydliggöras ordentligt. Det bör också synliggöras och vi kan föreställa oss att detta sker i illustrationens ljusa centrala del där en punkt tagit plats.
Från denna utgår en mängd pilar som alla samspelar. De står för text, fotografi, film, illustration, typografi, design och färg.
Sammantaget skapar dessa delar vad vi kallar Visuell kommunikation. Ett samlingsnamn för en ådra i vår bokproduktion. Tidigt insåg vi vår stryka i detta kommunikativa arbete och därför blev böckerna framgångar.
Bildkommunikation
Det centrala ljuspartiet, med den sturska punkten, får givetvis av sig själv en framskjuten position. Den blir en slags ”ledare” eller ”förebild” – i egenskap av ett fotografi, en film, en illustration, en teckning.
Denna bild dominerar ofta ett bokomslag, en tidningsartikel och en konstaffisch i ett socialt medium som Instagram.
Fotografiet, exempelvis, påverkar djupt upplevelse och tolkning av helheten. Därför fanns och fortfarande finns skäl att reflekterar och bedöma kraften i fotografierna som fick oss att låta Bildkommunikation bli ryggraden i vår bokserie två. Detta har vi aldrig ångrat.
Min debutbok. Liber Förlag, Malmö. Still going strong! Året var 1994. Ett läromedel för Medieprogrammets gymnasister, studerande på folk-
högskolor och andra vuxenutbildningar.
Effektiv visuell kommunikation.
Läromedlet konverterades 1998 till en yrkes- och utbildningsinriktad, över-
gripande fack- och kursbok. Utgiven på Carlsson bokförlag, Stockholm.
Syftet är att lära sig kommunicera visuellt med hjälp av dramaturgi, text, typografi, fotografi, film, design och färg samt samspel text bild. I nyhets-
förmedling och reklam. Framgången lät inte vänta på sig. Upplagorna blev fler och fler och 2021 har vi nått tolfte och sålt 50 000 ex. En framgångssaga.
The Classic Essentials of Visual Communication.
Effektiv visuell kommunikation översattes 2008 till engelska av ett Londonförlag, Laurence King Ltd, och fick titeln Essentials of Visual Communication. Licenser till boken såldes till nio länder. Nu har dock rättigheterna gått över till oss och vi ger ut den som en e-bok. ”The Classic, Old but new”.
Denna fackbok ger avgörande ledtrådar till att få till stånd ett lockande och effektivt samspel mellan text och bild i medierna omkring oss. Utkom 2010, Carlsson bokförlag, Stockholm. Alltför ofta tycks text och bild få en tendens till att prata i mun på varandra och kommunikationen störs eller uteblir helt. Men inte numera.
Reklam, strategiskt och kreativt.
Här har vi en fackbok speciellt inriktad på att kommunicera reklambudskap visuellt och verbalt i olika medier. Den gavs ut på Carlsson bokförlag, Stockholm, 2014 och tog för sig ordentligt. Det händer mycket inom området och marknadsavdelningen behöver tillföra nya tankar och arbetsgruppen från reklambyrån har mycket att lägga till och berika.
Journalistik, reklam och information.
Bakom titeln röjer sig ett aktuellt läromedel för gymnasier och vuxen-
utbildningar med teoretiskt och praktiskt innehåll. Utkom 2012, Liber Förlag, Malmö.
En populärfackbok om de visuella budskapen dess idéer, dess design och färg. Det har visat sig att en mängd frågor som folk i allmänhet vil ha svar på men inte vågat ställa finns med i boken. Carlsson bokförlag, Stockholm, 2004.
På den bildkommunikativa sidan har mycket spännande hänt. Bild och Budskap såg dagens ljus året 2000, Carlsson bokförlag, Stockholm och vann omedelbart utmärkelsen Årets bästa fackbok. Boken beskriver medieaktiviteterna som ett triangel-
drama mellan bildbeställare, fotograf -
filmare och betraktare. Dramat utspelas i nyheternas och de kommersiella budskapens värld.
En annorlunda approach på bildkommunikation är denna bok som utkom 2012, Carlsson bokförlag, Stockholm. Den bygger på inspelade och filmade samtal mellan fotograf och bildbehandlare Stefan Ohlsson samt författare Bo Bergström. Diskussionerna tydliggör förhållandet mellan fotografiets tekniska och kommunikativa styrkor.
Bildens kraft, makt och ansvar
Vårsolen 2020 värmde upp Carlsson bokförlag och beredde väg för en ny fackbok i bildkommunikation. Den är aktuell, inbjudande och studenterna på universitet och högskolor har mycket att hämta. Det har faktiskt också de professionella kommunikatörerna samt eleverna på journalist-, reklam-, design- och fotoskolorna.
Tre av bokens sex kapitel fylls av en så kallad "upplevelsepedagogik." Texterna är korta, kärnfulla och bilderna hittar ofta oprövade stigar.
Nu över till själva bokutgivningen som följer vissa grundtankar som blev tydliga tidigt i bokarbetet. Där framträder två grupper av fackböcker. Dels den vi kallar Visuell kommunikation som behandlar helheten i arbete med nyheter och reklam, dels den vi kallar Bildkommunikation som utgår från bilden (fotografiet och filmen) och dess centrala position i sammanhanget. Låt oss titta närmare på dessa två.
Avstånd ger klarhet (och en viss säkerhet i smittotider) men närhet ger insikt. Gå vidare till kapitlet Böckerna för djupare information.